Operationsberättelse stusslyft del 1

Då kom även denna dagen då Dr Ulf Garpered på Akademikliniken skulle fixa till baksidan på mig. Förra året i maj (2019) utförde han full bukplastik och sydda magmuskler. Nu är det alltså dags för del 2, dvs rumpa och höfter ska få sig ett lyft. Även i ryggslutet tas det bort en del hud. Tyvärr är det en del hud i ryggslutet som inte kommer komma med i denna operationen. Vill man bli av med det så är det en helt annan operation. 

Min man körde in mig till kliniken tidigt på morgonen. Jag fick en incheckningstid kl 07.15. Innan vi åkte hemifrån duschade jag och tvättade mig med Descutan. Det gjorde jag även kvällen innan operationen. 

När jag kom in till väntrummet på Akademikliniken upptäckte jag att jag glömt min mobil i bilen och min man hade kört iväg till jobbet. Lagom till sköterskan kom och hämtade mig i väntrummet hade jag panik. Man är ju helt hjälplös utan mobilen.  Det positiva var att jag glömde vara nervös inför operationen. :) Tänkte bara på mobilen. Det löste sig ganska smidigt till slut ändå.

Jag fick ett skåp att hänga in mina kläder. Jag behöll mina trosor på och fick en grön badrock och innetofflor. Man fick även ta på sig vita stödstrumpor som var öppna framtill så tårna stack ut. Det är för att de ska kunna se färgen på naglarna och bedöma blodcirkulationen. 

Sen visade sköterskan mig till min säng. Jag fick ha med min mobil och laddare. Just där och då var jag supernervös. Hade en ångestklump i bröstet och kände att jag skulle kunna ångra mig. 

Har ju opererat både mage, bröst och armar så jag kan ju detta nu men kanske att just det var problemet. Det är en tuff tid efter operationen att återhämta sig och förenat med en del smärta. Men så värt det ändå.

Sköterskan sa att jag skulle få en infart i varje hand tyvärr. Detta beror på att jag skulle operera både framsida och baksida. När de vänder en mitt under operationen så behöver de få infarten på en och samma sida pga maskinerna som är inkopplade. Högerhanden gick bra, även om nålen fick sitta obekvämt ovanför tummen. Jag hade inga bra kärl mitt på handen tyvärr. Men vänsterhanden gick inte alls bra och det blev ett stort blåmärke och gjorde lite ont. Där fick det bli i armvecket istället. 

Jag fick en liten kopp med förmediciner inför operationen. Det var en tablett mot  illamående, Alvedon och en morfintablett.

En stund senare kom läkaren Ulf och hämtade mig. Det var dags att markera upp området som skulle opereras. Det gör han med en tuschpenna. Denna gången blev det olika färger. Han förklarade varför men det minns jag inte. :) Tabletterna jag fick av sköterskan hade börjat verka och jag kände mig lite snurrig och påverkad. Jag vet i alla fall att det röda strecket är där snittet kommer att sitta. Sen ska hud både dras upp och dras ner kring den linjen.

När Ulf hade ritat klart fick jag träffa narkosläkaren som ställde lite frågor kring min hälsa och eventuella allergier och sen var det dags att följa med in i operationssalen. 

Denna gången fick jag börja med att ligga på mage med en kudde under bäckenet. De skulle börja med att operera baksidan. Jag fick ett täcke över mig och under det blåste det in varm luft. Det var superskönt. Sen fick jag en liten mask över näsan med syre och sömnmedel i infarten. Det sista jag minns var att narkosläkaren sa ngt som jag skrattade lite åt och sen var jag borta. 

Jag vaknade i min säng av att jag frös som en tok och hade ont. Det var en brännande smärta i hela snittet på baksidan. De satte in varmluft under täcket och jag fick smärtstillande i armen några gånger innan det till slut släppte och gjorde mindre ont. Helt smärtfri blev jag inte första dygnet. 

Efter så stora operationer vill de inte att man äter något så det blev bara saft och kaffe för min del. Vilket ändå smakade underbart! Mat skulle jag inte få förrän till frukost nästa dag. 

Smärtan gjorde att jag inte fick ro att somna så det blev en lång vaken natt. Jag förstod inte riktigt varför de smärtstillande inte höll mer än ca 2 timmar åt gången och bestämde mig för att fråga läkaren när han kommer på morgonen. 

Fortsättning följer...